snurrande, stickande och misstankar

idag har jag lämnat mitt livs första cellprov. det är en stor dag för mig ska ni veta. och nu ska jag berätta för er, kära vänner, hur det var. hur det faktist är, på riktigt.
för det första så gör det inte alls ont. det känns knappt.
för det andra så knipsar de inte av nåt, som många tror, utan de bara snurrar runt lite.
för det tredje så tar det ungefär tre sekunder.

jag passade på att lämna blod när jag var på sjukhuset. under det besöket kunde jag konstatera att
för det första så hjälper inte plåster mot nålsticket.
för det andra så har de inga strumpor som belöning i norrköping, och de har inte värt mycket annat heller som är värt att nämna, så jag saknar uppsala lite.
för det tredje så hade de heller inga vegmackor utan bara mackor med skinka, så om jag hade svimmat hade jag fått bara juice. fast systern sa att det skulle ordnas.

och idag såg jag två vänner, eller typ bekanta, som vad jag tror och misstänker kan vara gravida. we'll see in a few months.